Podręcznik instalacji użytkownika 3com 005605 00

Podręcznik instalacji użytkownika 3com 005605 00 jest zaawansowanym podręcznikiem instalacji, który zapewnia użytkownikom szczegółowe informacje i wskazówki dotyczące instalacji i konfiguracji sprzętu 3com. Podręcznik zawiera informacje na temat instalacji i konfiguracji sprzętu, w tym informacje na temat konfiguracji sieci, konfiguracji bezpieczeństwa oraz instalacji i konfiguracji oprogramowania zarządzającego. Podręcznik zawiera również informacje na temat wsparcia technicznego i instrukcji dotyczących korzystania z produktu. Podręcznik instalacji użytkownika 3com 005605 00 ułatwia użytkownikom łatwe i bezproblemowe instalowanie i konfigurowanie sprzętu 3com.

Ostatnia aktualizacja: Podręcznik instalacji użytkownika 3com 005605 00

Michael Billigs teori om banal nationalism har fungerat som ramverk för den här uppsatsenoch har varit inspirerande att tillämpa. Vid en närläsning av Billigs akademiska verk var detdock ett stycke som mer än något annat fångade min uppmärksamhet; Billigs bekännelse. 157

Vid en konklusion av kapitlet om banal nationalism och dess förekomst i idrottssammanhangblir författaren personlig och självreflexiv. Billig menar att det är oundvikligt.

Regularly I answer the invitation to celebrate national sporting triumphs. If acitizen from the homeland runs quicker or jump higher than foreigners, I feelpleasure. Why, I do not know. I want the national team to beat the teams of othercountries, scoring more goals, runs or whatever. […] I scan the papers for yetmore scores, thoughtless of the future to which this routine activity might bepointing. I do not ask myself why I do it. I just do it, habitually. 158

Låt mig vara tydlig: Jag uppmanar inte idrottsintresserade att sluta titta på idrott eller fotbollnär Sverige tävlar. Än mindre uppmanar jag till att sluta följa dessa händelser med inlevelseoch entusiasm. Vad jag däremot anser nödvändigt är reflektion över dess inneboende krafteroch vidare betydelse.

De deiktiska uttryck som förekommer i valda svenska tidningar vid tidpunktenför VM 1994 i USA är många och regelbundna. Exempel som blivit föremål för analys kanmöjligtvis vid enstaka tillfällen legitimeras med respektive tidnings stilistiska grepp. Ändockvisar det på hur vardaglig och oreflekterad nationalism kan te sig och därför förbises av barafarten. Uppsatsens teoretiska ramverk har således varit adekvat och gagnat studierna. Denationella diskurs-metaforer som tillämpats kan dock anses avgörande för att penetreramaterialet och åstadkomma en mer berikad analys. Värt att poängtera är att metaforernabidragit med ett analytiskt verktyg som krävt avvägningar. Ytterligare metaforer hademöjligtvis kunnat analyseras – språket i källorna tenderar att vara känslosamt ochunderstundom dramatiskt – och andra hade kunnat ges än större utrymme. Till exempelframstår vädret i USA som en faktor Sverige måste hantera; en faktor som ibland förmedlas i

157 Billig (1995) s. 125. 158 Billig (1995) s.

samband med rapporter om fysiskt sargade kroppar. 159 Parallellen mellan idrott och krig ärinte avlägsen. En annan metafor och exempel på perspektiv som lyfts i förhållande till detteoretiska ramverket banal nationalism, men inte preciseras som centralt för den nationelladiskursen, är genus. Det kan ses som en av uppsatsens skuggsidor, men har varit ett medvetetval. Uppfattningen är att en annan teori och därigenom metod hade krävts för att ett sådantperspektiv kunnat tillämpas.

För att återknyta till uppsatsens titel: Vilka var vi som grävde guld i USA? Hur tidningarna framställer spelare och tränare i Sverige är tydligt; Ödmjuka och lojala, kloka ochbeslutsamma. Även när spelare och/eller tränare tycks visa på handlingar av motsatt karaktär,har artikelförfattare kunnat hitta motiv för att upprätthålla dessa egenskaper. 160 Den nationelladiskursen har en relationell dimension som innebär att nationer skiljer sig åt och har särskildaegenskaper, vilket poängteras av såväl Billig som Winther Jørgensen och Phillips. 161 Därförhar beskrivningar av Sveriges motståndare under VM 1994 integrerats i forskningsfrågorna.Syftet har varit att förstå vilka som utgör de andra. I källmaterialet framkommer egenskaper hos Kamerun och Brasilien som bär på likheter. Oberäkneligheten och irrationaliteten hos debåda nationernas spelare samt tränare skildras, vilket kontrasterar mot Sverige. 162 Framför alltskildringar av Kamerun, men även tidvis av Brasilien, leder tankarna till kolonialism ochmaktförhållanden mellan världsdelar. 163 Vad gäller Ryssland finns det ett spår som mer ännågot annat framkommer i källmaterialet, vilket är hur idrott under 1900-talet blivit symbolför krig mellan nationer. Vid tiden för världsmästerskapet var det endast ett par år sedan somSovjetunionen upplösts. Därför kan möjligtvis tidningarnas skildringar av svenska spioneroch hemliga rapporter hävdas vara ett tidstypiskt narrativ kring Ryssland. 164 Resultatet av denhär uppsatsen tangerar många delar som tidigare har berörts inom forskningsområdet föridrott och nationalism. Vad som kan vara värt att påpeka är hur vardaglig och oreflekteradden här formen av nationalism ter sig. Vitalii Gorokhov menar i sin studie att Rysslandsarrangemang av ett flertal stora mästerskap varit ”statligt sponsrad nationalism”. 165 Det ärinte en särskilt anmärkningsvärd slutsats med tanke på att en nation innehar värdskapet och

159 Lasse Sandlin, ”Visst flaggar vi gärna för blågul seger”, Aftonbladet 19/6 1994; Hans Linné, ”Debutanten ska stoppa Romario”, Expressen 26/6 1994.

160 Börjesson Aftonbladet 19/6 1994; Andersson Expressen 29/6 1994; Börjesson Aftonbladet 28/6 1994; Löwgren Dagens Nyheter 26/6 1994.

161 Billig (1995) s. 5; Winther Jørgensen & Phillips (2000) s. 165–166.

162 Josefsson Aftonbladet 29/6 1994; Svenning Aftonbladet 29/6 1994; Olsson Expressen 28/6 1994; Löwgren

Dagens Nyheter 29/6 1994.

163 Pettersson Expressen 19/6 1994.

164 Pettersson Expressen 24/6 1994; Brunzell Aftonbladet 24/6 1994. 165 Gorokhov (2015) s. 279.

således investerar massvis av pengar för att visa upp landet. Slutsatsen bär likheter medChristian Widholms beskrivningar av hur dagstidningar framställde Sverige och Sverigesdeltagare under landets arrangemang av OS 1912. 166

Det kan anses viktigt att påminna sig om att det i dessa fall handlar om ettnationellt arrangemang, vilket möjligtvis kan anses generera explicita nationalistiska uttryck.Den här uppsatsens analys bär däremot likheter med Matthias Kælberers studie, vars slutsatsär att Tysklands deltagande i fotbollsmästerskap i hög utsträckning synliggör identiteter inomden nationella diskursen. 167

Tidsandan i Sverige, vid tiden för mästerskapet 1994, kan utifrån den historiskabakgrunden förstås som splittrat. Sverige hade genomgått en period av nationell ekonomiskoro som landet inte upplevt sedan andra världskriget. Socialdemokraterna hade inte ettsjälvklart, folkligt stöd som innehavare av regeringsmakten. Moderaterna övertog

regeringsmakten under 1990-talet för första gången sedan 1930-talet. Samtidigt blev frågorom miljö, invandring och europeiskt samarbete allt viktigare. Resultatet blev en folkligefterfrågan på nya politiska alternativ och lösningar. 168 Kanske förstärkte allt dettatidningarnas retorik och vilja att engagera befolkningen i någonting annat; ett skenbartoskyldigt nöje. Med utgångspunkt i att medier ger plats åt sådant en konsument efterfrågarkanske världsmästerskapen 1994 ansågs vara ett nödvändigt andrum i en i övrigt turbulenttid? Kanske kan också beskrivningar av Sveriges spelare och tränare ses mot bakgrund avtidsandan. Ett land i avsaknad av det som efterkrigstiden framför allt präglats av – stabilekonomisk uppgång och stort folkligt stöd för Sveriges statsminister – efterfrågade månnebeslutsamma och lojala representanter i USA, vilket kan ha påverkat sportjournalisternasretorik. I linje med Matthias Kælberers slutsatser om tysk fotboll kan en motsvarandekorrelation i Sverige inte hävdas vara alltför sensationell, och legitimerar ett visst utrymme.

Kælberers studie kan fungera som underlag för hur vidare forskning avseendenationalism och svensk idrott kan bedrivas. En studie från Sverige som i likhet med Kælbererundersöker den nationella diskursens kontinuitet och/eller diskontinuitet med fotboll elleridrott som prisma skulle kunna bli spännande. Ett annat förslag på fortsatt forskning kan varaatt angripa problemområdet utifrån ett genusperspektiv, vilket nämns av Michael Billig somhävdar att undersökningar av banal nationalism och idrott medför betraktelser av framför allt

166 Widholm (2008) s. 178–179. 167 Kælberer (2016) s. 293. 168 Nordin (2019) s. 280–283.

maskulint kodade domäner. 169 Nämnvärt är att de kvinnor som förekommer i källmaterialetuteslutande får perifera roller och beskrivs i relation till någon annan, i dessa fall en

fotbollsspelare eller tränare. Gällande representation kan en uppmärksam läsare av uppsatsenockså notera att majoriteten av artiklarna i källmaterialet är skrivna av män.

När Sveriges Television våren 2020 valde att reprisera Sveriges matcher frånvärldsmästerskapet i fotboll 1994 var SVT:s förhoppning att människor skulle få chansen attåteruppleva ”[…] magisk idrottshistoria. ”170 Magin kan möjligtvis vara bruten för blivandehistorielärare som läser detta, men kanske kan det vara till godo. I rollen som historielärare ärdet när uppsatsen skrivs helt centralt att kunna guida till, snarare än att förmedla ut, kunskaptill eleverna. För att detta ska bli möjligt har tidigare studier visat att eleverna behöver fåarbeta självständigt och därtill ges chansen att utgå ifrån händelser/epoker/fenomen somentusiasmerar. 171 Mot bakgrund av idrottens genomslagskraft i allmänhet, och fotbollensgenomslagskraft i synnerhet, är det inte helt otänkbart att intresset kan riktas mot ett stortidrottsmästerskap. Möjligtvis kan denna uppsats fungera som underlag för reflektion ocheftertanke om hur ett sådant mästerskap sannolikt bär på fler berättelser än enbart den omsportsliga framgångar och misslyckanden.

169 Billig (1995) s. 122.

170 Sveriges Television (SVT), SVT visar alla Sveriges matcher från fotbolls-VM 1994. 171 Shemilt (1983) s. 18; Wertsch (1994) s. 337–338; Karlsson (2014) s. 11. 

• Przejdź do menu głównego
Przejdź do treści

Dodano do koszyka

Ilość: szt.

Cena: zł

Wartość koszyka: